75 år i idrottens tjänst – men Lillsved har en mörk historia
Värmdö
15:57 | 09 oktober 2012
Prins Daniel och Pelé är Lillsveds mest namnkunniga gäster. Men när folkhögskolan firar 75 år är det främst 10 000 andra personer som är i fokus.
Måndag 15 oktober är det dags. Då är det på dagen 75 år sedan den första kullen elever började på Lillsveds folkhögskola.
Sedan dess har drygt 10 000 idrottsledare och coacher skolats just här. Något som är värt att fira, tycker skolan.
– Vi har bestämt oss för att anordna ett trevligt kalas, säger vd:n Magnus Erstrand.
Den mest kände eleven i skolan är prins Daniel, som i mitten av 90-talet läste en tvåårig social linje och fritidsledarutbildning på skolan. Han har förstås bjudits in till firandet, men om han kommer eller ej är oklart.
Uppladning inför VM
I historiken märks även besök av Brasiliens fotbollslandslag med Pelé i spetsen, som laddade upp på Lillsved inför VM 1958.
Vaktmästaren Robert Karlsson fejar ordentligt inför jubileet. Han ansar rosenrabatter, målar fönster, och kapar gräsmattan, som växt ut lite för långt.
– Nu kör vi stenhårt. Bra ska det bli, säger han om firandet.
Det börjar vid 15-tiden med en samling vid Herrgården. Fruktdrinkar, buffé och musik utlovas, liksom en gymnastikuppvisning med GK Värmdö och Skärgårdsgymnasterna. Totalt väntas 250 personer delta, och förhoppningsvis också en hel del tidigare elever.
– Många jag pratat med säger att de hittat sig själva här, att de efter tiden på Lillsved inte är samma person. Det tycker jag är fantastiskt, säger Magnus Erstrand.
Jörgen Löwenfeldt
”Både lärare och rektor stod upp för andra idéer”
VÄRMDÖ
Egentligen grundades Lillsved den 13 juni 1937, men det är ett datum som väcker andra associationer.
Här skulle framtidens nazister fostras.
Magnus Erstrand har bara varit här en gång tidigare.
Han låser upp dörren till arkivet och kliver in. Här finns pärmar och gamla tavlor, men inget minner om mannen som överlät sitt lantställe till gymnastikförbundet.
Inte heller i herrgårdsbyggnaden finns spår av honom, trots att rummen är namngivna efter kända Lillsvedsprofiler i historien. Det är ingen slump.
– Jag anar att vi inte varit så öppna tidigare, men det är vår skyldighet att vara det, säger Magnus Erstrand, vd på Lillsved.
Det är en lika rafflande som förfärlig historia, den om Carl Ernfrid Carlbergs Lillsved. Han var son till en förmögen grosshandlare, var tidigare elitgymnast, olympisk guldmedaljör och övertygad nazist. Han var också den som med sin donation banade väg för folkhögskolan.
General från Berlin-OS
På invigningen den 13 juni 1937 fanns ett hundratal personer på plats framför arkitekt Ivar Tengboms gymnastiksal, bland annat OS-generalen Carl Diem från Nazityskland, som med sitt följe var speciellt inbjudna av Carlberg. Den senare satt själv i skolans styrelse och hade där sällskap av flera män med samma politiska åsikter.
I Säpos personakt om Carlberg står att det finns skäl att anta att ”skolan är avsedd för utbildning av nazister”. Hans plan var troligtvis att när Tyskland vunnit kriget skulle norra Europas modernaste träningsanläggning bli en utbildningsanstalt, och fostra unga i linje med Hitlerjugend. Så blev det som bekant inte.
På en vägg i Magnus Erstrands kontor hänger ett porträtt av Jan Ottosson. Han var skolans förste rektor och den som tillsammans med lärarkåren motarbetade de ultranationalistiska åsikterna. Tavlan hittades i en garderob.
– Jag läste hans memoarer. Då hamnade han på väggen igen. Jag tycker att han förtjänar att lyftas fram.
I memoarerna står bland annat att en strid blossade upp när Ottosson insåg att det fanns nazister i styrelsen. Hur deras inflytande märktes på undervisningen är oklart.
Intern strid
Två incidenter har lyfts fram. Dels den att Carlberg ska ha uttalat att endast Quisling-trogna norska elever skulle tillåtas på skolan. Dels att två elever med privata stipendier från Carlberg ska ha gjort inbrott i vänsterföreningen Clartés lokaler.
– Min bedömning är att Lillsved kom undan med blotta förskräckelsen, säger Magnus Erstrand.
En som studerat historien närmare är Gymnastikförbundets före detta generalsekreterare Thomas Widlund, som skrivit en rapport på uppdrag av förbundet (som äger 80 procent av Lillsved). Han hävdar att Carlbergs inflytande var begränsat, och att han alls inte var donator, utan tvärtom sålde fastigheten till förbundet.
– Det är lite beklämmande att man pratar om skolans bruna historia. Både lärare och rektor stod upp för andra idéer.
Lämnade styrelsen
Klart är i alla fall att Carl Ernfrid Carlberg 1942 lämnade Lillsveds styrelse. Därefter fortsatte han sin nazistiska gärning, som mecenat och juderegistrerare. Carl Ernfrid Carlberg avled 1962.
Några hundra meter bort från skolbyggnaderna står en sista rest av hans gärning.
Här, på privat mark, finns Sveriges största nazistiska monument: det tre meter höga solkorset i granit.
Det är i gott skick.
Jörgen Löwenfeldt
jorgen.lowenfeldt@nvp.se