FOTO: Svenska grafikbyrån
Skulle Värmdö klara sig på egen hand?
Värmdö
10:25 | 25 september 2012
Närproducerade grödor blir allt mer populära. Men om nöden krävde – skulle Värmdös mark räcka till för att föda alla invånare?
I Grekland har frågan om självförsörjning redan blivit akut, eftersom staten inte kan garantera människors försörjning längre. Många flyttar nu från städerna till landet för att försörja sig. Man odlar sina egna livsmedel.
– De återgår till byteshandel, så det är inte en helt inaktuell fråga, det skulle kunna hända här också, säger Megha Huber, miljösamordnare i Värmdö.
En kvadratkilometer mat
Göran Bergkvist, forskare i agrara odlingssystem vid institutionen för växtproduktionsekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, säger att en grov uppskattning är att varje person i Värmdö skulle behöva omkring 1 000 kvadratmeter odlad mark för att producera sina livsmedel.
– Man behöver inte så mycket mark om man odlar den intensivt och ger den trädgårdskaraktär. Då utnyttjar man växters olika nischer och höjd, och att de växer under olika delar av en säsong. Då kan man få ut mycket föda per kvadratmeter.
Det innebär att man lägger ner en del mer arbete på odlingen och att man väljer att odla sådant som fungerar i klimatet, och väljer bort sådant som vi idag äter, men som odlas på andra håll i världen.
– Näringsmässigt skulle det vara möjligt att producera allt i Värmdö. Om man ska hålla djur kräver det mer betesmark, säger Göran Bergkvist.
Men om marken i praktiken skulle räcka till för att göra Värmdö självförsörjande – det kan ingen i kommunen svara på i dag.
– Det skulle krävas en enorm utredning för att få fram det. Men det vore fantastiskt, säger Sebastian Bolander, kommunekolog.
Åkermarken krymper
I dag exploateras mycket jordbruksmark. Hagmarker och betesmarker växer igen. Åkermark som tidigare använts för bete eller odling har lämnats eller planterats skog på. Eller så blir jordbruksmark naturskyddskområden, som på Björnö.
I dagsläget skulle det lokala skafferiet inte räcka till.
– Mycket vi odlar går till djurfoder. Vi har ett stort underskott på odlingsmark, i alla fall om vi ska mätta Värmdöborna, säger Mikael Windahl, bonde på Säby och ordförande i Värmdö LRF.
LRF har länge velat öka skyddet för åkermark eftersom det är en begränsad naturresurs. Mark som exploateras kan inte återskapas. Till exempel har man framfört krav på att åkermark ska kunna utpekas som riksintresse och därmed bli svårare att exploatera.
– Jordbruksmarken har fått stryka på foten eftersom den är billig och platt, säger Åsa Hill, jurist på LRF som specialiserat sig på äganderättsfrågor.
LRF vill att kommunerna skaffar kunskap om sin jordbruksmark och tar större hänsyn i sin planering. Åsa Hill tycker också att kommuner och markägare i dag har för stor frihet för att använda mark till annat än att odla.
Fredade zoner i Danmark
Anders Wågberg, bonde på Malma gård, säger att kommunen måste upprätta en plan för de gröna näringarna, så att graden av självförsörjning ökar.
– Det är väldigt mycket mark som försvunnit. Därför är det så viktigt att bromsa utvecklingen. Hela Hemmesta centrum var åkermark tidigare och här på Malma har det byggts sommarstugeområden.
I Danmark har man sedan länge infört olika zoner på landet och i staden. Det finns till exempel ett förbud mot externa köpcentrum på landet.
– Man har tagit ställning mot sådana etableringar för att bevara livet i stadskärnorna, säger Åsa Hill.
Lennart Spetz
Charlotta Westling
Gotlands exempel ger vind i seglen
VÄRMDÖ
Redan i dag står vindkraft för 38 procent av energin på Gotland. Målsättningen är att nå 300 procent. Något liknande är möjligt i Värmdö, tror experten.
Förra året slog Gotland rekord i vindkraft. Totalt producerade de 170 vindkraftverken 340 000 megawattimmar, vilket motsvarar 38 procent av öns energi. Dessutom gav det intäkter på 110 miljoner kronor. Om man jämför med Värmdö, så motsvarar energin mer än hushållens totala elförbrukning.
Lars Thomsson är gotlänning och vindkraftsamordnare i centrala Sverige. Han är inte nöjd ännu.
– Vår plan är att bygga upp till 400 verk. Då blir vi 300 procent självförsörjda.
Elen kommer då att gå in i fastlandets elnät. Värmdö skulle kunna göra något liknande, tror Lars Thomsson.
– Jo, det tror jag utan att ha gjort djupare analys. Det blåser bra vid kustlandet. Och man kan hålla verken så att de inte står för nära bebyggelse.
Löser inte allt
Den genomsnittliga installerade effekten per verk på Gotland är i dagsläget 0,75 MW. Det är förhållandevis lågt, och beror på gamla verk. Skulle Värmdö bygga egna verk i dag skulle dessa ha en effekt på mellan 2 och 4 MW.
Vindkraften skulle dock inte alltid kunna lösa Värmdös behov.
– Man kan bli självförsörjande på årsbasis. Men inte varje minut. El produceras samma sekund som den produceras. Och det blåser inte jämt. Ett vindkraftverk går för fullt ungefär 35-40 procent av tiden.
Solenergi skulle kunna vara ett alternativ, men en mörk och vindstilla vinterdag behövs något mer.
– Det man kan tänka sig är något kraftvärmeverk med bioeldning. Det går att reglera, och det behövs, säger Lars Thomsson.
”Teoretiskt möjligt”
Värmdö kommuns utvecklingschef Lars Fladvad tror också att kommunen skulle kunna klara sig själv. Men det finns ett aber.
– Gör man uppoffringar kan man hitta fler lägen. Jag tror att vi skulle kunna klara energin, men då fordras en annan politik och att man frångår restriktioner. Men i ett teoretiskt resonemang är det möjligt.
Fotnot: Enligt Värmdös översiktsplan vill man verka för en storskalig etablering av vindkraft vid Almagrundet. Ekobacken och Kil nämns som andra tänkbara områden.
Jörgen Löwenfeldt
jorgen.lowenfeldt@nvp.se