Pella Larsdotter Thiel har anledning att vara glad. Intresset för Värmdös första framtidsvecka har överträffat alla förväntningar.
FOTO: ryno quantz

Pella tar sikte mot framtiden: ”Vi kan skapa något vackert”

Nacka/Värmdö 10:14 | 25 september 2012 Vi måste ändra vårt sätt att leva för att möta framtiden på ett hållbart sätt. Det är en grundtanke hos omställningsrörelsen. Mängder av positiva exempel på hur det ska gå till tas upp under Värmdös Framtidsvecka.

Framtidsveckan gör Värmdö unikt i Stockholm

• Veckan invigs på lördag den 29 september på ungkulturhuset Gurraberg i Gustavsberg. Sedan följer åtta fullspäckade dagar, med vitt skilda arrangemang, framför allt i Värmdö, men även i Nacka.

• Ett axplock ur programmet: Filmvisningar, en kväll för hållbart båtliv, mängder av föredrag, krishantering med Lottakåren, öppet hus på Värmdö musteri, framtidsfest i Gustavsbergs centrum och visningar av ekologiska odlingar.

• Den första framtidsveckan ägde rum 2009. I år hålls liknande arrangemang i bland annat Sundsvall och Örebro.

• Framtidsveckan i Värmdö är den enda i Stockholms län.

• Mer information finns på framtidsveckan.se

Ett 70-tal evenemang under nio dagar – Framtidsveckan i Värmdö har vuxit sig större än initiativtagaren Pella Larsdotter Thiel, ordförande för Naturskyddsföreningen i Värmdö, kunnat drömma om.

– Det svämmar över alla bräddar och är dubbelt så stort som jag trodde. Folk gör de mest fantastiska saker, utbrister hon.

Programmet är minst sagt spretigt. Vid sidan om ämnen som ekologisk odling, solceller och kompostering tas exempelvis psykisk hälsa, socialt företagande och lokalekonomi upp. Föreläsningar varvas med filmvisningar och studiebesök. Så är tanken också att visa bredden i omställningsrörelsen, och att få fram många olika lokala exempel på hållbarhetsarbete.

– Rörelsen är självorganiserande och lokal. Det är det som Framtidsveckan bygger på. Alla kommer med arrangemang som känns meningsfulla för dem, säger Pella Larsdotter Thiel.

Omställningsrörelsen är i grunden en miljörörelse, med utgångspunkten att vi måste ändra vårt sätt att leva och tänka, för att uppnå ett hållbart samhälle. Det handlar inte om att köpa ekologisk mjölk och byta till lågenergilampor, utan snarare om att skapa lokalsamhällen med högre grad av självförsörjning. En hörnsten är också att minska oljeberoendet.

Enligt Pella Larsdotter Thiel finns två vägar att gå: Via omställning, där man tar ansvar för behoven i sin närhet, eller via konflikter, där man i slutänden måste kriga om de sinande resurserna i världen.

Olika synsätt
Men alla delar förstås inte det synsättet. Hon tar ett färskt, självupplevt exempel på hur olika perspektiven kan vara.

– Jag var på KTH och lyssnade på en man som kopplade samman kriser i ekosystem med kriser i ekonomiska system. Han var övertygad om att tillväxten kommer att upphöra och pratade om vad det innebär för Stockholm. Efter honom kom en stadsbyggnadsstrateg från Stockholms stad. Han pratade om utbyggnadsplaner och prognoser, om hur mycket staden skulle växa. Det blev väldigt lustigt, och sådana motsättningar möts man av hela tiden.

Får fler anhängare
Samtidigt märker Pella Larsdotter Thiel hur omställningstankarna börjar äta sig in i det allmänna medvetandet.

– Det blir mer och mer accepterat. Fler ifrågasätter utvecklingen. Så var det inte för bara några år sedan. Men samtidigt befinner sig samhället i en förnekelsefas. Det är ju läskigt att tänka på vad som händer och som kan hända, på ekonomiska kriser och smältande isar. Därför är det viktigt att vi pratar om vad vi kan göra tillsammans, konstruktivt.

Men har inte omställningsrörelsen en lite väl negativ syn, när den utgår från att det värsta kan inträffa?
– Många uppfattar det nog så. Men jag tänker att vi redan nu lever i en sorts kollaps, även om den inte påverkar oss här i så hög grad, ännu. Förändringar är alltid jobbiga, men jag tror på förändring till det bättre. Det går att skapa mer välbefinnande med mindre resurser. Vårt huvudbudskap är att det inte går att välja förändringen. Den kommer, och den kommer att bli den största vi varit med om sedan industrialismens början.

Varför tror du att intresset för Framtidsveckan är så stort?
– Många lever med känslan att det här inte håller länge till. Att vara en del av ett större sammanhang är också ett djupt mänskligt behov. Tillsammans kan vi skapa något vackert.

Hanna Bäckman

Oljedystopi som inte delas av alla

NACKA/VÄRMDÖ
Alla skriver inte under på omställningsrörelsens verklighetsbeskrivning och tillväxtkritik.

Ett omstritt begrepp är peak oil, eller oljeproduktionstoppen, som beskriver den tidpunkt då den maximala oljeproduktionen uppnås.

När denna tidpunkt inträffar, eller om den redan har gjort det, är en omdebatterad fråga. I en rapport från i våras skriver tankesmedjan Timbro exempelvis att peak oil inte är meningsfullt som analysbegrepp, eftersom det utgår från att teknologin inte ska förändras, och att det är osannolikt att oljan ska ta slut helt och hållet.

”Varje tid har upplevt sin energikälla som oumbärlig, sedan har det kommit en ny upptäckt eller någon ny teknik”, säger rapportförfattaren Erik Lakomaa i en intervju.   

Hanna Bäckman
hanna.backman@nvp.se