Lisa Larson är en av G-studions konstnärer.
FOTO: Nationalmuseet/Fototeket
Oas gav tid att tänka nytt
Kultur & Nöje
10:22 | 19 juni 2012
En fabrik i fabriken. Gustavsbergs Studio var under 50 år en kreativ fristad för keramiska konstnärer. Men deras frihet bekostades av fabrikens toaletter och badkar och hela tiden höll man utkik efter konstkeramik som kunde massproduceras.
Utställningen "Gustavsbergs studio – estetiskt laboratorium" visas på Porslinsmuseet i Gustavsberg till den 7 oktober.
Verk av Bengt Berglund, Karin Björquist, Berndt Friberg, Margareta Hennix, Paul Hoff, Wilhelm Kåge, Lisa Larson, Stig Lindberg, Anders B Liljefors, Ursula Printz, Pia Rönndahl, Mari Simmulson, Börje Skogh, Britt-Louise Sundell, Sven Wejsfelt och Eje Öberg visas.
I sommar får besökarna på porslinsmuseet fler möjligheter att själva arbeta med lera.
Från och med nästa vecka går det att prova att tumma, ringla, kavla och dreja i museet. Man får också bränna och glasera sina verk.
Keramikverkstan ska vara bemannad onsdag till lördag klockan 11-16.
Studiohuset, som fortfarande rymmer föreningen G-studions ateljéer, hade egna drejare, eget gjuteri, egna målarsalar och ugnar. Möjligheterna att testa keramikens gränser var stora och som mest arbetade 50 personer här.
Studion inrättades under Wilhelm Kåges tid – och det var han som ritade den karaktäristiska handen, som fanns på allt som producerades i studion – men var inte något som var unikt för Gustavsberg. Konkurrenterna Arabia och Rörstrand hade motsvarande avdelningar sedan tio år och den grundläggande idén – att design, konsthantverk och industri skulle leva i symbios hade fötts ytterligare 30 år tidigare.
Det var Kooperativa föreningen som möjliggjorde satsningen på den konstnärliga frizonen. KF hade köpt fabriken 1937 och moderniserat och effektiviserat. Studion var ett sätt att ge konstnärerna en fristad från det höga tempot i resten av fabriken.
Från egna samlingarna
G-studion blev också ett varumärke för hela Gustavs-bergsfabriken.
Den bild från G-studions första utställning – som visades i butiken på Birger Jarlsgatan – finns med också i Porslinsmuseets sommarutställning.
– Den hette ”Fajanser målade i vår” och blev en grandios succé. Det var verk av Kåge och Stig Lindberg och Berndt Friberg. Fajanserna i ljusa färger presenterades just under kriget, för exakt 70 år sedan, berättar Kjell Lööw.
Det är han som tillsammans med frilansjournalisten och porslinskännaren Petter Eklund gjort urvalet, bland G-studions 16 konstnärer. Det mesta som visas kommer från Porslinsmuseets egna samlingar.
– Det har inte varit lätt att välja och några konstnärer har vi också valt bort, men de 16 konstnärer som finns med täcker hela G-studions tid.
Tre vise män
Några av namnen i utställningen känns lätt igen, som "de tre vise männen" Kåge, Lindberg och Friberg. Men museet har velat visa på den bredd som funnits genom åren och visar verk också av de som inte blivit lika kända, enligt Kjell Lööw:
– En av dem är Karin Björquist. Hon tog över som konstnärlig ledare efter Wilhelm Kåge, men har inte riktigt fått samma erkänsla. Ändå har hon gjort många offentliga verk, som hela Mariatorgets tunnelbanestation och Nobelservisen. Det är roligt att visa många namn och överraska lite.
Aktiviteten i G-studion minskade under 80-talet och den lades ner samtidigt som fabriken lades ner 1993. Fortfarande används lokal-erna av ateljéföreningen G-studion.
Lennart Spetz
lennart.spetz@nvp.se