I skärgårdsskolan är gemenskap viktigaste ämnet
Skärgården
08:07 | 06 juni 2012
Fina resultat, god stämning och samarbete över åldersgränserna. På Svartsö skola trivs både elever och lärare.
Frågan är om idyllen får vara kvar. Den nya skollagen ställer allt på sin spets.
• Det finns en politisk överenskommelse om att inte lägga ner skärgårdsskolorna. Men om det inte finns tillräckligt med barn, låter man skolan vila.
De senaste åren har Sandhamns och Nämdös skolor stängt.
• Tre skolor återstår: Möja, Svartsö och Runmarö skola, som tillsammans har 68 elever.
• Skolorna försöker nu klara ut organisationen till i höst. Ett första steg är att elever på Möja får undervisning på Svartsö en dag i veckan och vice versa.
• I september får skolorna veta hur de ska organiseras i framtiden. Eventuell nyordning införs hösten 2013.
Det är lunchrast på Svartsö skola. Eleverna har ätit korvgrytan och det hembakta brödet, och skyndar ut till fotbolls-planen. Inget konstigt med det – om det inte vore för åldersspannet. Den yngste är fem år, den äldste fjorton.
Rastfotbollen är en tydlig illustration av stämningen på skolan. Tuffa gänget? Äldre elever som retar de yngre? Inte här. Om man bara är drygt 20 elever på en skola, finns inget annat val än att bli kompis med de flesta, och att hjälpas åt.
Filmprojekt förenar
På dagens schema står film. Svartsö skola och de andra öskolorna i Värmdö ingår i EU-projektet YoBaNa. Under tre år får eleverna göra film och samtidigt komma i kontakt med andra skärgårdsskolor runt Östersjön.
På Svartsö bakas filmandet in i den ordinarie undervisningen. Tidigare har eleverna gjort filmer på engelska. Nu är brott och straff den röda tråden.
Läraren Agneta Ryderberg är glad över filmprojektet.
– Det är ett jättebra sätt att undervisa. Man får med alla, säger hon.
Alla får godkänt
Hon berättar stolt om skolans goda resultat. Alla elever blir godkända utan problem, och ofta får lärarna höra från gymnasieskolor att ”deras” elever uppträder ovanligt moget.
Allt verkar vara frid och fröjd. Men det är inte självklart att det får fortsätta som i dag. Lärarna på Svartsö skola har nämligen inte den ämnesbehörighet som krävs enligt den nya skollagen för att få sätta betyg. Det samma gäller de andra öskolorna.
Kanske betyder det stora förändringar. Ett förslag är att högstadieeleverna flyttas till fastlandet. Ingen bra idé, tycker Joel Sundström och Jessica Kjellgren, som går i åttan respektive nian. De vet hur det är på en större skola, eftersom de varje fredag har lektioner på Djurö skola.
– Det är bättre här. På Djurö är det så många elever, men här känner man allt och alla, säger Joel Sundström.
– Här finns en stor trygghet. Det är aldrig någon som mobbas eller är elak. På andra skolor kan nog de yngre vara rädda för de äldre, säger Jessica Kjellgren.
Agneta Ryderberg konstaterar att problemet med brist på behöriga lärare inte är unikt för öskolorna:
– Det är svårt att hitta lärare som är behöriga för årskurs ett till nio. De som har skrivit lagen verkar inte ha tänkt på glesbygdsskolor.
Svartsö skola invigdes redan 1897 och högstadiet har funnits här sedan 1980-talet, berättar hon.
– Så det är en lång tradition, som vi hoppas får fortsätta.
Hanna Bäckman
…men öskolornas framtid är oviss
SKÄRGÅRDEN
Slå ihop skärgårdsskolorna med Djurö skola eller inte? Politikerna tassar på tå inför de akuta problemen med minskat elevantal, åldrande lärare och hårdare krav på behörighet.
Skärgårdsskolornas öde ligger i politikernas händer. Sedan 2004 har antalet barn minskat från 200 till 68. Samtidigt går många lärare i pension och det är svårt att hitta behöriga lärare med bred kompetens.
I fjol kom också en ny skollag som ställer hårdare krav på lärarbehörighet.
I september ska förslaget om Värmdös nya skolorganisation presenteras. En del i den handlar om skärgårdsskolornas framtid. Men arbetet är ett år försenat.
Hopslagning skrotades
Från början ville politikerna att Djurö skola och skärgårdsskolorna skulle slås ihop hösten 2012. Men de fick kalla fötter när de fick se konsekvensanalysen. Ett av förslagen var att samtliga skärgårdsskolor läggs ner och alla elever får åka till Djurö skola. De andra alternativen var att behålla F-6 eller F-3 och låta de äldre eleverna pendla till Djurö skola.
Förslaget stoppades och istället beslutades att medborgardialoger skulle hållas på öarna.
Dialogerna har genomförts under våren och en mängd förslag har kommit upp, bland annat att utveckla samarbetet mellan öarna och att låta lärare, istället för elever, pendla mellan öarna. Men tydligast har varit att om Värmdö ska ha en levande skärgård, krävs skolor och arbetstillfällen.
Het fråga
Max Ljungberg, MP, ordförande i utbildningsstyrelsen, vill inte säga åt vilket håll det lutar. Frågan är alldeles för känslig.
– Jag hoppas att vi hittar en lösning med så lite resor som möjligt för eleverna. Långsiktigt vill vi ha en kvalitativ skola i skärgården, annars flyttar inte folk ut, säger han och fortsätter:
– Vi arbetar för att hitta lösningar som inte är att lägga ner. Jag tror inte på att behålla skärgårdsskolorna till vilket pris som helst, då biter man sig i svansen. Men jag är övertygad om att vi kommer att ha kvar skolor i skärgården, bara det finns barn.
Annika Andersson Ribbing, S, andre vice ordförande i utbildningsstyrelsen, vill invänta förslaget innan hon tar ställning.
– Men vår utgångspunkt är att möjliggöra att barnfamiljer kan bo i skärgården. Vi kommer så långt som möjligt att utveckla skärgårdskolorna lokalt, inte genom att centralisera.
Hon tror inte det kommer fram något förslag om att elever i ettan till sexan ska behöva pendla.
– Men osvuret är bäst, säger hon.
En lösning på problemet med ämnesbehörighet, kan vara att öskolorna får dispens från skollagen, enligt rektorn Jan-Åke Hallerstedt.
Att elever eller lärare pendlar ser han också som en möjlighet. Men transporterna är både tidskrävande och dyra.
– Frågan är vad det är värt. Vi tycker naturligtvis att det är värt mycket pengar att behålla folk på öarna, säger Jan-Åke Hallerstedt.
Är du orolig för skolornas framtid?
– Det är klart att jag ser risker. Men som jag ser det kommer elever i ettan till sexan inte att behöva pendla.
Charlotta Westling
Hanna Bäckman