I förra veckan invigdes Minnenas trädgård vid Djuröhemmet. Anna Modig, som själv har jobbat på äldreboendet och som nu utbildar sig till trädgårdsanläggare, står för initiativet. Karin Wedberg är en av de boende som hjälpt till med idéer.
FOTO: Niklas Björling
Hon fixade oas för äldre
Djurö
10:12 | 13 juni 2012
En småtrist gård har blivit en oas i Anna Modigs händer. Under våren har hon rustat upp Djuröhemmets framsida, och förvandlat den till Minnenas trädgård.
Snart kommer Minnenas trädgårds inverkan på pensionärerna att vara vetenskapligt dokumenterad.
Två studenter på Socialhögskolan ska skriva sin C-uppsats om projektet.
– De ska se vad trädgården ger, ur ett medicinskt och psykologiskt perspektiv, säger Anna Modig.
Det började med hemlängtan. Anna Modig växte upp på Djurö, och ville efter några år i Östergötland tillbaka till skärgården. Samtidigt skulle hon göra sitt slutprojekt i lärlingsutbildningen till trädgårdsanläggare. Hon kom att tänka på sin forna arbetsplats, Djuröhemmet.
I oktober påbörjade hon Minnenas trädgård, och redan från början involverades de boende på hemmet.
Karin Wedberg är en av dem.
– Jag har inte kunnat göra så mycket, eftersom jag har ont i händerna. Men jag kan säga vad jag tycker, säger hon.
”Borde ha statyer”
Det har också varit tanken – att pensionärerna kunnat bidra på sina egna sätt. Vissa har varit med och påtat, medan andra har kommit med idéer.
Stig Johansson, som själv har haft en trädgård med bland annat ett vattenfall, är glad att en damm ingår i parken. Han har även några andra förslag:
– Man borde ha statyer av dem som bott här. Eller klippa buxbomen i form av chefen, skämtar han.
Bygger på minnen
Minnenas trädgård är ett begrepp som Anna Modig har hittat på. Många förväxlar det med Sinnenas trädgård, som skapades för dementa av Yvonne Westerberg.
– Hon utformade sin trädgård utifrån sitt jobb som arbetsterapeut. Minnenas trädgård handlar mer om att de äldre har fått vara med från start, och att trädgården har byggts upp utifrån deras minnen, både från barndomen och senare i livet, säger Anna Modig.
– Det svåra för mig har varit att sammanställa alla idéer. Alla har önskat sig olika saker, fortsätter hon.
Till sin hjälp har hon, förutom de boende och personalen, haft flera lokala företag, som har ställt upp gratis med både material och arbetskraft.
Även Värmdö kommun har skjutit till välbehövliga slantar.
Resultatet är en oas, med stockrosor, ätbara örter och mängder av andra växter. I ena änden står en gärdesgård och i andra porlar en damm, som fått sällskap av vass och en tjärdoftande brygga. Trädgården är lättillgänglig, även för rullstolsburna, och i mitten finns en pergola, som ger behaglig skugga.
– Min förhoppning är att fler får upp ögonen för vad man kan göra för äldre. Här finns jättemycket engagerad personal, men de har inte tid att göra sådant här, säger Anna Modig.
Undersköterskan Pia Krantz ger beröm tillbaka:
– Vi är mer än tacksamma. Tänk att Anna vill komma tillbaka och göra något så här fint. Det här är vår naturliga samlingsplats och nu blir den så mycket finare.
Hanna Bäckman
hanna.backman@nvp.se