Värmdö rasar i rankning av skolor
Värmdö
08:38 | 30 april 2012
Värmdö har näst sämst lärarbehörighet i landet i sina grundskolor. Och fler elever per lärare än de flesta kommuner i landet.
Värmdö ska bli länets femte bästa skolkommun fram till 2014. Det anser politikerna.
Men i verkligheten ramlar kommunen ner i statistiken.
I senaste rapporten från Sveriges kommuner och landsting, SKL, har kommunen fallit från plats 40 till 81 i landet, och ner till plats 11 i länet.
Låg lärartäthet
I rankningen har man slagit ihop olika värden: Andel elever som nått målen i alla ämnen, genomsnittligt meritvärde, andel behöriga till gymnasieskolan, ämnesprov och så kallade salsa-värden.
Rapporten visar att Värmdö är näst sämst i landet vad gäller andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen.
Tittar man på andelen elever per lärare ser det inte heller så bra ut. Värmdö är fjärde sämsta kommun i landet med 14,6 elever per lärare. Medeltalet i riket är 12,1.
Vidare har andelen elever som nått målen i alla ämnen minskat. Särskilt bekymmersamt ser det ut i matematikundervisningen. Där visar rankningspilen rakt neråt, från plats 22 till 67. I år har 86 procent av eleverna uppnått minst godkänt i ämnesproven i matematik i årskurs nio, jämfört med 91 förra året.
”Svårt att locka lärare”
Helena Weiss-Larsson, rektor på Ösbyskolan, bekräftar läget.
– Ja, jag tror det blivit sämre. Vi har en låg lärartäthet. Det är svårt att locka lärare. Vi har inte konkurrenskraftiga löner. Om vi ska bli bland de bästa skolorna i länet så måste politikerna göra något de inte gör i dag. De måste stödja skolorna och inte bara säga att vi ska vara bäst.
Helena Weiss-Larsson anser att det behövs mer resurser för att bland annat öka lärartätheten.
Ösbyskolan skulle behöva fem lärare till, till en kostnad av cirka fyra miljoner kronor.
– Det är en jättebra idé att Värmdö ska bli femte bästa skolkommun i länet. Vi arbetar stenhårt för det. Men jag vill också ha hjälp av politikerna,så de inte bara ställer krav på oss.
– Vi har en stödenhet som inte fungerar och en beställarenhet som är minimerad. Kommunen borde också se över hur rektorerna ska kunna arbeta med sitt pedagogiska uppdrag och bli en del i projektet Bra skola 2014 och inte bara lastas på mer arbetsuppgifter.
”Mycket ligger på rektorer”
Marie Bladholm, M, ordförande i finansieringsnämnden för utbildning, tycker att Värmdös resultat är oacceptabelt.
– Vad resultatet beror på kan man bara gissa. Men vi är på god väg i förändringsarbetet. Det är mycket strategiska förändringar på gång. Men mycket av det ligger på skolledarna. Vi politiker kan bidra med pengar, men det löser inte alla problem. Jag har själv ingen bra lösning på det, säger hon.
Charlotta Westling
charlotta.westling@nvp.se