Kulturkåkarna raderas – här är hela listan
Värmdö
08:42 | 24 april 2012
Kulturenhetens sorgelista över historiskt värdefulla hus som rivits blir allt längre. Nu står ett av Norra Lagnös äldsta byggnader på tur.
1. Tyra Lundgrens ateljé, revs på 1990-talet
2. Nya Slamhuset, delar av Henkelhuset och Nya Verkstadshuset, Gustavsberg, revs 2003
3. Villa Märteberg, Norra Lagnö, revs 2004
4. Grosshandlarvillan Älggården*, revs 2006
5. Bankir Zethreus villa i Ljung skulle rivas men brann ner 2003. Trädgårdsmästarbostaden revs senare
6. Lundahlska gården/Gamla Affärn, Älvsby, revs 2007
7. Ett stort antal lantarbetarbostäder i Farsta Slottsvik och Fågelbro säteri, revs på 1990- respektive 80-talet.
8. Lilla Brevik, revs 2004
9. Kalvötorpet, Kalvön, revs omkring 2000
10. Sommarvilla, Överby, Vindö revs 2011
11. Djuröbadens Pensionat, revs 2009
12. Börjesvik, revs 2012
Hus som hotas
Rättarbostaden, Lagnö
Stenhuset i Alsvik,
Svartsö*
Tuna loge, Tuna gård*
Susegårda, Stavsnäs*
Fabriksstaden:
• Sanitetsporslinsfabriken, bland annat taket med
lanterniner rivs
• Höghusdelen får ytterligare 2 våningar.
• Kullenhuset rivs och de kvarvarande alléträden, vägen och höjden försvinner, Gustavsberg.
• Stallet, Västra portvaktsstugan, Verkstadshuset, Gasgeneratorn, riskerar förvanskas
• Plåtmagasinet, rivs
• Underhållsverkstaden, rivs
• Bruksgatorna Kvarntorpsvägen och Villagatan, ingår ej i detaljplan, saknar skydd.
* Byggnader med på Byggnadsvårdsföreningens Gula lista över hotade miljöer. Susegårda kan dock komma att räddas i och med att den ingår i den nya detaljplanen för Stavsnäs Vinterhamn.
Hus som brann
• Gamla Folkets Hus, Fågelbro, 1980
• Kanaltorpet, Strömma, 2001
• Stora ladan vid Ruthens Backe, 1990-talet
• Elkvarn, 1993
• Bleket, 1981
• Torpet Höjden, Betsede
Uppe på höjden ovanför Lagnöviken ligger Rättarhuset. Huset har ett stort kulturhistoriskt värde och är med i kommunens kulturmiljöprogram. Men nu ska huset rivas. Den nya ägaren vill spränga bort berget, bygga en modern villa med trädäck, swimmingpool och garage.
– Det är en del av Lagnö Gårds historia så det är absolut en förlust ur kulturmiljösynpunkt om det rivs, säger Linnea Skog, kommunantikvarie.
Men Rättarhuset är långt ifrån den enda byggnad som hotas av rivning. Kulturförvaltningens lista är lång. Och listan blir allt längre, eftersom Värmdö växer och många områden är utsatta för ett stort exploateringstryck. Sedan slutet av 90-talet har mer än 15 bevarandevärda byggnader rivits.
Ovetande köpare
Många har inte en aning om att det hus de köper har ett kulturhistoriskt värde, andra vet mycket väl vad de ger sig in i, och anlitar de experter som behövs för att bevisa att huset de köpt är i tillräckligt dåligt skick, så att det kan rivas.
– Vi har inte någon möjlighet att skydda hus som ligger utanför detaljplanelagt område eller där det saknas områdesbestämmelser. Vi har mer att säga till om vid ombyggnader än vid rivning, säger Linnea Skog.
Enligt plan- och bygglagen ska hänsyn tas till fastigheters kulturhistoriska värden vid bygglovsprövning. Kommunen har också ett kulturmiljöprogram som reglerar hela miljöer, men inte enskilda byggnader.
Gång på gång har kulturförvaltningen avrått byggnadsnämnden från att fatta beslut om att tillåta rivning av kulturhistoriskt intressanta och värdefulla byggnader. Lika många gånger har de blivit överkörda.
Det som händer när gamla hus försvinner, är också att en del av Värmdös historia raderas ut. Frågan är om det kommer att finnas några hus kvar att bevara?
– Det får vi förutsätta och hoppas. Vi får också hoppas att de som bestämmer lyssnar på de med kompetens, mer än de gjort tidigare, säger Linnea Skog.
Renovering – lika illa
En annan viktig fråga är alla hus som förvanskas genom okänsliga ombyggnationer. Dessutom är det enligt lagen förbjudet att förvanska en särskilt värdefull byggnad, men det är det inte så många som känner till.
– Vad som är en förvanskning är svårt för allmänheten att veta. Dessutom är det sällan det anmäls även om det händer, säger Linnea Skog.
– Byte av, eller upptagning av fler fönster kan till exempel vara förödande för byggnadens karaktär, men eftersom åtgärden inte kräver bygglov slinker ärendet ofta mellan stolarna.
Byggbranschen är inte heller särskilt intresserad av traditionell byggnadsvård.
– Jag tror det handlar mycket om okunskap. Kommer det ut en hantverkare och säger att det är bra att riva och bygga nytt så tror folk på det. Kan vi visa på ett bättre och billigare alternativ så har vi lyckats, säger Linnea Skog.
Mäklarna har inte någon skyldighet att informera om ett hus kulturhistoriska värden. Men det finns de som använder sig av husens historia i sina försäljningsargument. Det gjorde mäklarna som sålde Rättarhuset.
– Mäklarfirman Bertwig på Gotland ser ett äldre hus som värdehöjande. De kan berätta vilka som bott i huset och tar in sakkunniga, men det är ovanligt, berättar Linnea Skog.
Inventering pågår
I fjol påbörjades en inventering av kulturhistoriskt intressanta och värdefulla miljöer i Värmdö. Arbetet fortsätter i år och man har också gjort en prioriteringslista.
Parallellt arbetar samhällsbyggnadskontoret med att anta områdesbestämmelser för ett trettiotal områden. Det innebär att man inför en lovplikt för rivning och ändring av hus i områden där det finns höga kulturhistoriska värden.
– Ursprungligen var det tänkt att alla planerade områden skulle tas upp samtidigt. Men det senaste året har det skett så mycket rivningar så det bedöms vara bråttom att få fram bestämmelserna, därför går vi ut i omgångar, säger Mats Hellberg, planchef.
Peter Frej, M, ordförande i samhällsplaneringsnämnd-en säger att man prioriterat planer för nya bostäder, då efterfrågan är stor.
– Det har tyvärr inneburit att bevarandet av gamla hus har kommit på efterkälken.
Charlotta Westling
charlotta.westling@nvp.se