Leo Sundberg har bidragit till skivan om ”Max och Spillevillerna”. Lillebror Emil har inte hunnit vara med.
FOTO: Jenny Frejing
Äventyr hos spilleviller i underjorden
Kultur & Nöje
14:50 | 11 april 2012
Stefan Sundberg har en bakgrund som radiopratare i kanalen Rockklassiker. Nu är han aktuell med en ljudsaga för barn.
– Det är jätterock att göra barnproduktion, säger han.
”Max och Spillevillerna” släpps 9 maj på CD. Sagan kommer även att finnas på Itunes och Spotify.
Sagan vänder sig till barn i lågstadieåldern. Medverkar gör bland andra Caroline af Ugglas, Kjell Bergqvist, Magnus Härenstam samt
musiker från Europe och Gyllene Tider.
Tio år från idé till färdig produkt tog det, men i maj lanseras Stefan Sundbergs ljudsaga ”Max och Spillevillerna”.
I berättelsen får vi följa den mobbade pojken Max och hans nyfunna vän Saga på ett äventyr genom ett underjordiskt land, där de goda ”spillevillerna” lever. Allt vore frid och fröjd i underjorden, om det inte vore för att de ondskefulla ”Dondukterna” också lever där.
– Det är också en berättelse om den inre resa som huvudpersonen Max gör – från att ha lågt självförtroende börjar han våga stå upp för sig själv, säger Stefan Sundberg.
Från rock till barnsagor
Projektet låg länge och grodde i Stefan innan han satte igång med inspelningen. Redan som barn hittade han på sagor om underjordiska länder, och han gjorde kortfilmer med sin pappas super 8-kamera från tidig ålder. Men det var först när han slutade på Rockklassiker som han satte igång med barnproduktionen på allvar.
– Steget var inte särskilt långt, det är faktiskt jätterock att göra barnproduktioner! Det märks inte minst på musiken.
Stefan Sundberg har, förutom med radio, även jobbat som förskolelärare. Då upptäckte han ”ett skriande behov” av ljudsagor, och han märkte det än tydligare när han själv fick barn.
– I dag får barnen allt serverat i form av film och dataspel. Men det är otroligt viktigt att de får stimulera sin fantasi, skapa egna bilder. De enda ljudsagorna som finns i dag är sånt som jag själv lyssnade på som barn, typ Nationalteaterns ”Kåldolmar och Kalsipper”.
”Film utan bilder”
Till skillnad från en inläst ljudbok är Stefan Sundbergs ljudsaga ”som en film, fast utan bilderna”. Att göra barnproduktioner innebär ett visst ansvar, ett ansvar som inte alla i branschen tar, menar han.
– Det är klart jag har tänkt mycket på hur barnkulturen ser ut idag, hur till exempel barnprogrammen blir sämre och sämre, mer hysteriska. Dessutom visas ofta helt skeva könsroller. Det är någonting jag inte vill förstärka med min saga.
Hanna Reinholdsson
hanna.reinholdsson@nvp.se