Alphyddan lever – men träkåkarna försvann
Nacka
06:20 | 17 april 2012
I Alphyddan ryms ett stycke Nackahistoria – som ännu inte berättats. Det vill Bengt Olsen ändra på. Till sin hjälp har han Kerstin Hagman, vars farfarsfar byggde den villa som gav området dess namn.
• På 1870-talet byggde Frans Oskar Hagman villan Alphyddan där motorvägen i dag går.
• Under de följande decennierna byggdes fler och fler trähus i närheten. I de flesta bodde personer som jobbade på någon av fabrikerna i Sickla.
• Omkring 1960 revs trähusen, för att ett par år senare ersättas av dagens 13 tegelröda höghus.
• I början av 2000-talet togs nästa stora steg i områdets utveckling, när Sickla köpkvarter öppnades – ett område som fortfarande växer.
Det finns två personer som förmodligen vet mer än någon annan om Alphyddans och Sickla bros historia. De två är Kerstin Hagman, som jobbar som receptionist på Dieselverkstaden och som själv är fjärde generationens Alphyddebo, och Bengt Olsen, som växte upp i ett trähus i området på 1950-talet.
– Det var en träkåksidyll för mig och präglade en stor del av mitt liv, även om det var omodernt, med torrklosetter och vatten som kunde sina, säger Bengt Olsen när NVP träffar honom i Dieselverkstaden.
Här, i det lokalhistoriska arkivet, har han gjort stora delar av sina efterforskningar om Alphyddan. En del av resultatet ligger framför honom på bordet: Ett antal mappar, sprängfyllda med kartor, bilder, intervjuutskrifter, tidningsurklipp och gulnade dokument från mitten av förra seklet.
Med stor entusiasm visar han upp materialet, berättar anekdoter från sin barndom, kryddade med information om dåtidens fabriksarbetare hos industriföretaget Atlas Copco och limtillverkaren Casco.
– Jag minns italienarna så väl! De var från Norditalien och en del hade jobbat i rustningsindustrin. De var så yrkesstolta, berättar han och fortsätter:
”Unik industriplats”
– Sickla var en unik industriell plats. Det fanns få platser med en sådan koncentration av fabriker. Tänk att ha så många arbetande människor på en så liten yta.
Om industrierna finns mycket skrivet. Men om det närmast liggande bostadsområdet, Alphyddan och Sickla bro, finns nästan ingenting dokumenterat, berättar Bengt Olsen.
– Området förtjänar uppmärksamhet, inte minst eftersom det på 1950-talet var så blandat. Här bodde många människor från andra länder, en del var krigsbarn och fosterbarn, andra arbetskraftsinvandrare. Det var ett fattigområde, och det är nog därför Nackaborna inte känner till historiken, säger han.
Tanken är att Bengt Olsens jätteprojekt om 1950-talets Alphyddan ska utmynna i en bok. Under arbetets gång har Kerstin Hagman bistått med kunskap och dokument.
Hon har själv starka kopplingar till Alphyddan. Inte nog med att hon bor i ett av husen på höjden, hon är dessutom barnbarnsbarn till ingenjören Frans Oskar Hagman – den man som på 1880-talet uppförde villan Alphyddan vid Svindersvikens spets. Flera av Frans Oskar Hagmans barn och barnbarn byggde sedan trähus i närheten.
”Vill förstå min plats ”
Kerstin Hagman är glad över Bengt Olsens arbete, och har själv gjort en hel del efterforskningar om sin släkts historia i området.
– Drivkraften är för mig lusten att ”lägga pusslet bakåt” och förstå min plats i tiden, både bakåt och framåt, säger hon.
Nu är alla utom ett av de gamla trähusen i Alphyddan rivna, och sedan 1960-talet ersatta med de höga tegelhusen.
– Träkåkarna var i så dåligt skick att det var lika bra att de revs. Riktigt så nostalgisk är jag inte att jag vill behålla allt som det var, säger Bengt Olsen.
Själv flyttade han från Nacka redan 1969, och bor numera i Södertälje.
– Jag är inte sugen på att flytta tillbaka. Då skulle min bild av området förstöras. Det är som om jag återupplever en annan tid när jag kommer hit.
Hanna Bäckman
hanna.backman@nvp.se