Utöver många nya arter är det också fler getter på gång på Lill-Skansen. ”Det är babyboom i april och maj. De flesta sköter sig själva men man är alltid orolig”, säger Linda Askelund, djurvårdschef på Skansen.
FOTO: Carl Lundborg
Huggormar på kontoret
Värmdö
08:10 | 28 mars 2012
Som ansvarig för både djur och personal på Skansen har Linda Askelund bråda dagar. Genom storsatsningen på ett nytt LillSkansen blir inte bara de anställda fler.
Även brunråttor, abborrar, dvärgmöss och ormar ska tas om hand.
Det är djurvårdarna som har den dagliga kontakten med alla Skansens djur.
– Men det är inte riktigt så glamoröst som många tror, berättar Linda Askelund, när NVP träffar henne bland getter och dvärgmöss.
– Det är bara lite tid vi ägnar åt att gulla med djuren. Det blir tidiga morgnar, och en stor del av jobbet handlar som att städa. Tamdjuren, som kor och getter, tar mest tid.
Linda Askelund ser till att ha koll på allt som händer. Det kan vara att söva ett djur som ska till veterinär, eller arrangera en flytt.
För att arbeta som djurvårdare krävs en gymnasieutbildning, som sedan kompletteras med kurser kring de specifika djur man arbetar med. Ny forskning kommer om foderlära, djursjukvård och miljöberikning.
– Som djurvårdare arbetar man med vissa djur och lär känna dem, ser nyanser i hur de mår, och djuren lär också känna personalen.
Vilka är svårast att sköta?
– Djur är svåra att hantera på olika sätt. De farligaste djuren vi har på Skansen är hästarna, brukar jag säga. Det är för att vi har så nära kontakt med dem och kan bli sparkade eller skadas när vi kör vagn.
Nypremiär på lördag
I och med nya Lill-Skansen, som öppnar på lördag, får djurvårdarna mer att göra.
Huggormarna som ska visas har Linda Askelund någon vecka före öppnandet fortfarande på sitt kontor i ett hus från 1890-talet, där djurvårdarna har sina lokaler. Berguvarna är närmaste granne.
– Jag måste se till att både djur och personal har bra förhållanden och det har jag gjort också när vi byggt. Det har varit en del vilda idéer, som att djur skulle kunna finnas mer bland besökarna, men en del har fått strykas. Vi måste ha koll på vad som funkar.
Inte bara kioskvältare
På Lill-Skansen kommer ett trettiotal arter av vilda små-djur, tamdjur och sällskapsdjur att visas.
Utöver att visa på den biologiska mångfalden i naturen – att också maskar, myror och sorkar har stor betydelse – och varifrån vi får vår mat, vill man visa hur man kan ha djur hemma.
– Vi vill inspirera de som kommer. Vi har papegojor och kan visa att de låter mycket och kräver plats. Många väljer djur för att det är gosigt utan att veta om det passar.
Men allt är inte serverat för besökarna.
– En del djur sover på vintern och andra trivs bra under mossa. De är inga kioskvältare, men vi har de djuren också, det blir mer spännande för barnen och mer som ute i naturen, säger Linda Askelund.
Brunråttorna är exempel på hur olika en art kan ses, beroende på i vilket sammanhang den finns.
– Det finns de som har brunråttor som husdjur, medan samma art dödas med gift när de finns i våra avlopp.
Lämlar behöver vikarier
Marsvinen på Lill-Skansen har fått ett imponerande bergslandskap från Anderna som fond i sin hage. Landskapet är målat av Värmdöbon Lotta Canow. Som NVP berättat tidigare ägnade Lotta Canow större delen av hösten åt att måla alla de fondväggar som finns i Lill-Skansen. De avbildar många typer av svensk natur och en bondgård.
Efter tjugo år på Skansen får Linda Askelund ändå inte nog av djur på jobbet. I somras tog hon hand om en sälkut hemma på Djurö.
– Det var en vild säl som var skadad och utmärglad. Den fick bo i mitt badkar tills den kunde släppas ut igen.
Hemma har hon dessutom tre hästar. Och katter.
Ett djur kommer dock att saknas vid invigningen på lördag.
– Vi har inte fått tag i lämlar. De finns inte på några djurparker. Så tills vidare får rödsorkar vikariera för dem. De lever också uppe i fjällvärlden.
Lennart Spetz
lennart.spetz@nvp.se