Niclas Hindsjö är Värmdös folkracekung.
FOTO: Carl Lundborg

Folkracekungens bilar hett byte i rallysvängen

Värmdö 14:30 | 21 mars 2012 Kör han bra är risken stor att bilen säljs. Vad han än tycker om saken. Därmed får någon annan njuta av hans timmar i verkstaden.
Men det stör inte Niclas Hindsjö, Värmdös bäste folkraceförare.

Föreställ dig följande: Du är på en biltävling. När sista heatet är avgjort går du till en disk och begär att få köpa det vinnande åkdonet. 6500 kronor kan du tänka dig att betala. Ett rimligt pris, anser samtliga aktörer, och du får bilen.

Så ser verkligheten ut för landets folkraceentusiaster.

Förfarandet är förstås ett sätt att se till att tävlingarna hålls på en jämn nivå.

– Jag brukar ha flest bud på varje tävling. Folk vet att mina bilar går fort, så jag är van att bli av med dem. Men i början kunde det kännas lite tungt, att veta att man inte kommer hem med sin bil.

Det säger Niclas Hindsjö, tre gånger klubbmästare i Värmdö motorklubb. Vid senaste upplagan av Stockholmscupen hamnade han på femte plats. Specialiteten är förutom själva körningen även mekaniken.

Gemenskapen bäst
Nyckeln vrids om i startmotorn utanför garaget på Ploglandet vid Hemmesta. Hans mörbultade och urplockade Volvo 240 låter inte som den ser ut. Ett melodiskt vrål dundrar via Weberförgasarna ut i luften. Det är ljudet av 210 hästkrafter istället för ursprungliga 108.

– Det är musik. Den går ganska bra faktiskt. En bra bil är halva jobbet, säger han.

Intresset började med en skoluppgift. Läraren på Värmdö Tekniska Gymnasium föreslog för klassen att man skulle bygga folkracebilar. Niclas antog utmaningen, och pappa Kenneth (tidigare kartläsare i rally) var inte sen att uppmuntra sonen i dennes skolarbete.

De tog folkracelicens av bara farten och är nu båda aktiva förare. Niclas kör i seniorserien, och Kenneth i veteranserien.

Vad är tjusningen med folkrace?
– Mycket handlar om gemenskap. Jag har fått vänner i hela Sverige, säger Niclas.

– Och så får man ta ut svängarna mer när man meckar. Även om en tekniker förstås kontrollerar att bilen är byggd enligt reglerna, säger Kenneth.

Kom från Finland
Mekaniken i motorn kräver många timmars finkalibrering i garaget. Innanför dörrarna råder också ett under av minimalism, utan instrumentpanel eller utrymmen för passagerare. Karossen är det inte lika noga med:

– Om något hänger lite, då tar man fram släggan, säger Kenneth.

Själva sporten kom till Sverige från Finland för drygt trettio år sedan, med syftet att vara en billig sportgren för deltagarna. Maxhastigheten är satt till 80 kilometer i timmen, men det hindrar inte tävlingarna från att bli våldsamma, vilket inte minst Volvons sargade kaross ger en hint om. Ibland rullar man runt.

Sitter i skyddsbur
– Då måste man vrida av strömmen, och ge sig ut direkt. Men det finns många funktionärer som står utplacerade på banan för att ta hand om en, säger Kenneth.

– Och så sitter vi ju i en skyddsbur, har fyrpunktbälte, brandsäkra kläder och hjälm, poängterar Niclas.

Men några kamper mellan far och son har det inte blivit.

– Nej, vi har aldrig kört i samma heat. Hade vi gjort det hade jag nog haft bättre chans förut, men nu kör Niclas jättefort. Och han är bra på att skruva, säger Kenneth.

Årets upplaga av Stockholmscupen är inställd. Nästa tävling blir istället i Vimmerby i påsk. Då kommer Niclas sitta där bakom ratten och invänta startsignalen. Liksom fem andra förare som står i bredd intill honom.

– Då har man bara ett mål i huvudet. Att vinna. Det är lite pirrigt, men ligger jag etta efter första kurvan känns det bra.

Några träningar inför tävlingen blir det däremot inte. För det behövs en övningsbana, vilket inte finns i Värmdö. Och på vanliga vägar får förstås inte folkracebilarna vistas.

Fotnot: Intresserad av att börja med folkrace? Allt som krävs är att du är 15 år fyllda. Mer information finns på Värmdö motorklubbs hemsida (varmdomk.se).

Jörgen Löwenfeldt
jorgen.lowenfeldt@nvp.se