Esther, Gabriel och Elvira känner och luktar på papayan, och får samtidigt lära sig att den kommer från Brasilien.
FOTO: elisabeth ubbe
Integrationen börjar med en papaya
Bortom vi och dom
10:23 | 29 november 2011
Integration börjar redan i småbarnsåldern. Det är personalen på Munkmora förskola säker på. Genom att berätta om både olikheter och likheter bland barnen, vill de motverka fördomar och öka förståelsen. Läs första delen i NVP:s nya artikelserie.
Måndag morgon klockan nio på Munkmora förskola. Ett tiotal barn sitter samlade i en ring på golvet.
Det är knäpptyst, alla lyssnar på Cassia Carlsson. Hon är mamma till en av pojkarna i gruppen och kommer från Brasilien.
I dag har hon ett special-uppdrag: Att lära barnen att dansa samba.
Men först får de känna, lukta och smaka på en papaya. De får plantera frön och gissa hur höga träden kan bli. De får peka ut Sydamerika på jordgloben som hänger i taket och titta på bilder från karnevalen i Rio.
Typisk måndagsmorgon
Sedan sätter Cassia Carlsson på musiken. Och barnen skakar loss. Till och med de blygaste börjar röra på fötterna.
Efteråt är de trötta, men glada. De glömmer förmodligen aldrig hur samba låter och hur en papaya smakar.
Den här måndagsmorgonen är typisk för hur Munkmora förskola arbetar med integration.
I våras inleddes temat ”Kulturell mångfald”, med underrubriken ”Lika – Olika”, och det blev så lyckat att det numera är en fast del av verksamheten.
Ska känna stolthet
Grundtanken är att alla barn på förskolan, oavsett härkomst, ska känna stolthet över sig själva och förståelse för andra.
– De svenska barnen behöver få inblick i andra kulturer och barnen som kommer från andra länder behöver få inblick i den svenska. Det är ett privilegium att ha så många barn från olika länder. Vi vill ta vara på det, säger förskolläraren Charlotte Pompeius.
Har ni sett något behov av ökad förståelse just här?
– Det ser vi väl alla överallt. Generellt behövs det ökad förståelse och respekt. Och då måste man börja med barnen. Om vi gör det till något roligt, lockar vi fram deras nyfikenhet och intresse.
Världskarta på väggen
Temat innehåller inte bara exotiska frukter och danser. På väggen i korridoren hänger en världskarta, där alla barnen finns på bild, intill ursprungslandets flagga. På senaste vårfesten fick föräldrar ta med mat från respektive kultur, medan barnen sjöng sånger på olika språk. Ibland får barnen gå till biblioteket och låna sagor från olika länder.
Dessutom ordnar köket regelbundet temaluncher. Kocken Haifa Jafar brukar se till att krydda rätterna lite extra och varva mat med olika ursprung.
– Jag är glad att vara en del av den pedagogiska verksamheten, så att köket kommer in i helheten. Och barnen gillar det, säger hon och fortsätter:
– När Charlotte tog upp det här med mig blev jag jätte-glad. Jag kommer själv från Irak och vill gärna dela med mig av min kultur. Det vill nog alla.
Charlotte Pompeius påpekar att det i läroplanen för förskolan står att man ska sträva mot att barnen känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer.
Det är just det som Munkmora förskola har tagit fasta på.
Positiv respons
– Vi presenterade det här för andra förskolor i Värmdö. Då fick vi väldigt positiv respons och många undrade på vilket sätt de också kunde jobba som vi, säger Charlotte Pompeius.
Kan man tillämpa det här arbetssättet på andra områden?
– Ja, så länge det finns positiva och intresserade människor, säger Haifa Jafar.
– Självklart finns möjligheter både i skolan och på arbetsplatser, tillägger Charlotte Pompeius.
Hanna Bäckman
hanna.backman@nvp.se